Skratta, någon?

Jag behöver gå ut och supa mig full. Inte spela poker och bli full. Jag behöver dansa och bli full. Jag behöver ragga på betydelselösa personer. Jag behöver komma till stadie fem där jag är så full att jag är osynlig. Jag behöver göra revolt. Mycket mer revolt faktiskt. Så mycket revolt att jag flippar ur. Jag vill sjunga högst upp på svampen. Jag vill älska att leva. Jag vill känna att varje dag är lite bättre än dagen innan. Och alla andra dagar. Och alla kommande dagar.

Jag vill göra nåt som betyder nåt för mig. Inte för andra.

Jag vill hinna med allt det där jag aldrig trodde jag skulle hinna med innan man är ett år närmare döden. Och jag vill dansa. Dansa en hel natt och bara skratta. Skratta med livet. Skratta åt livet. Skratta. Skratta.