Tagning. Två år. Bryt.

Ibland gör jag riktigt stora misstag. Jag kan komma på mig själv med att fortfarande ångra saker jag gjort och lixom få ett sting i magen av tanken på något jag gjorde för kanske fem år sen. Och sen är det vissa känslor som aldrig är fel, saker jag gör som bara kan bli rätt.

Jag minns hur blåsten brukade kännas på kastetvej när jag var på väg hem från tåget och jobbet i hjörring. Jag minns hur det doftade, jag minns fortfarande att en hoegaarden på ib rené kairo smakade lite bättre än än i sthlm. Jag minns tågresorna till och från jobbet och hur vackert landskapet är. Doften i lägenheten. Danskarna. Speciellt de som bjöd på boxvin på tåget när vi var fast i förseningar. Vem påminde mig om det i veckan?

Och aalborg ångrar jag absolut inte. Natten till en tisdag i juni satt jag på nattbussen till köpenhamn. Med mig hade jag min kudde, den där från hotellet i Antalya som jag fortfarande sover med, två blommor som idag står i min lilla lya i sthlm, jag hade en väska med kläder och en lampa. Det var packningen för två år i danmark. Och det är sån jag är.

Tagning. Två år. Bryt.

Tagning. Två år. Bryt.

Tagning. Två år. Bryt.

Om 6 månader har jag bott här i två år.

Verkstan i helgen gjorde mit gott. Samtal i köket om livet. Entusiastiska människor och skratt. Jag sover så gott i verkstan.

Tror det är nu det händer igen. Det är nu jag börjar om. Bli inte förvånad om jag helt plötsligt är borta. Sånt händer.